Jag vet inte om det har med det instabila vädret att göra, eller om höstdeppen har slagit till tidigt, men min julilista är inte i närheten av att vara lika sommarfräsch som juni- eller majlistorna. Kanske är det till det bättre. Det är masochistbeteende att lyssna på sommarmusik i ösregn hur som helst. Och mina regnmoln har inte påverkat kvaliteten på spellistan negativt. Tvärtom har jag mest suttit inomhus den här månaden, så jag har haft tid att lyssna på en skamlig mängd musik.

Sommarmånaderna brukar vara bra för ny musik och juli 2019 har inte varit något undantag. Hiphop mår så bra att genren nästan alltid har bra månader nu för tiden, men jag tycker ändå att juli har stuckit ut lite extra. Om inte annat så har musiksläppen den här månaden visat på genrens mångsidighet – på julilistan har jag med musik från artister från östkusten, västkusten och södern. Dessutom har jag med indierap, grime och lite klassisk 90-talsthrowback. Men, först upp: nytt från London-veteranerna Kano och Ghetts. Det är hård och energisk Grime över ett skruvat beat. Gammal är äldst och grime låter bäst när det låter så här. New York-rapparen Nas har i veckorna släppt den efterlängtade, men sorgligt ojämna, uppföljaren till kultklassikern The Lost Tapes från 2002. Nya The Lost Tapes II är kvalitetsmässigt inte i närheten av den första, men den har några sina höjdpunkter. Jag fyller den här månadens boombap-kvota med låten Lost Freestyle – men i övrigt rekommenderar jag inte skivan till andra än inbitna Nas-fans. Jag har balanserat upp Nas och Kano med mjuk och krispig hiphop från Anti Lilly och Phoniks och den svängiga RNP med YBN Cordae och Anderson .Paak. Men det är också ovanligt mycket södernrap för att vara en Street66-lista. Det är trap med Maxo Kream, weedseg och gitarrtung hiphop med Currensy och en av Big K.R.I.Ts so(u)ligaste hiphop-bangers. 

I R&B-världen har Blood orange släppt ett nytt album och när vi ändå är på söderntemat rekommenderar jag att ni kollar in låten Gold Teeth med (södern)raplegenderna Project Pat och Gangsta Boo. Det är, som vanligt med Blood Orange, honungslen och känslig RnB men Gold Teeth har också en bling era-aura och gästartisterna bidrar med en distinkt trap-känsla. Jag vill också passa på att nämna några andra starka R&B-släpp från min julilista: nya Houstonartisten W3alth, svenska Snoh Aalegra, Producenten Sango och låten Get Away från TDE-bekantingen BJ the Chicago Kids nya skiva. Dessutom har jag tagit med en officiellt nysläppt, men från början drygt 30 år gammal, Miles Davis-låt från hans skrotade ”rubberband"-album, omarbetad med vocals från R&B-sångaren Ledisi. Inget för Miles–puristen, men värt att kolla in hur som helst.

Jag har smugit in lite hemmasnickrat elektroniskt från davOmakesbeats, men också mer ambitiösa elektroniska låtar från bland annat SACRE och Bat for Lashes. Rekommenderar verkligen Bat for lashes låt Feel For You till alla som gillar poppigt, synthigt och 80-taligt. 

Popdelen av min låtlista har en imponerande spännvidd den här månaden. Från jazziga och trallvänliga Summer Girl med HAIM, till den vackert bräckliga Cats Eye Blues med Hiss Golden Messenger, till Ey Eshgh med Shahin Najafi (artisten, aktivisten, poeten som är en av Irans mest konstroversiella artister). Jag har också smugit in papparockarna Wilcos senaste singel i popsektionen. Kanske är det mitt minst inspirerade val på den här listan. Jag känner nästan att jag måste motivera det på något sätt. Men, jag är en ride or die-fan när det kommer till Wilco. Och lyssna bara på Nels Clines popsaftiga gitarrslinga! Enkelt men effektivt.

Det är tyvärr desto mindre spännvidd på rockfronten den här månaden. Bara två låtar. Vi har The Hold Steady med deras senaste singel You Did Good Kid. The Hold Steady är ett av de där sällsynta exemplen på ett band som gör musik som är traditionell och förväntad – som ändå funkar. I kategorin ”Bruce Springsteen:ig pubrock” är de otvivelaktiga. Jag tog också med nya singeln Sunglasses från nya bandet Black Country, New Road. De har hittills bara släppt två låtar, men det lilla vi har fått är helt klart lovande. Låten Sunglasses är börjar som en nedtonad rockballad men faller snart sönder i ett kaotiskt dissonant skrän, för att sedan explodera i ett gutturalt punkextas. Inte allas kopp te kanske. 

Jag måste tyvärr erkänna att jag helt och hållet saknar Brasilien-uppdateringar den här månaden. Bättre nästa gång, det lovar jag. Under tiden kan ni glädjas åt den feta jazzdelen av den här listan. Ny musik från från briljanta Yazz Ahmed, Joe Armon-Jones, Erik Truffaz, Alfa Mist och Binker Golding – för att bara nämna några! In och lyssna! Jag har lyssnat igenom nästan alla julilistor vid det här laget och jag lämnar garanti på att detta är den bästa. GA-RANTI. 

Här hittar ni listan: STREET66 MUSIKSVEP 2019