Musikveckan: vecka 6

Det har varit en dålig musikvecka, inte alls för världen, men för mig personligen. Mitt musikutforskande har nått en ny lågpunkt och jag har kompulsivt undvikit musiknyheter. Tyvärr. Tar man även den roligaste uppgiften och gör det till en hemläxa så blir det direkt en kandidat för leda och prokrastinering. Ita, ya boy har skjutit på musiklyssnandet till fördel för plugg, städning, strumpsortering och, ja, bokstavligen allt annat. Därför befinner jag mig nu i en otacksam situation där jag med andan i halsen sitter vid köksbänken med en stor kanna kaffe och gör min hemläxa: fem decimeter djupt i musikgyttjan och maniskt vaskande efter veckans guldkorn (ni får ha överseende med mina guldgrävarmetaforer i den här texten – jag har precis krigat mig genom 12 avsnitt av HBO-serien Deadwood). Men letat, och hittat, har jag gjort. Så låt oss (tillsammans!) sortera genom veckans guldgrus:

Nigerensemblen Tal National har i helgen släppt en ny skiva – i mitt tycke deras bästa hittills. Det är en funkig blandning av highlife och ökenblues, men betydligt mycket ösigare än klassisk Maliblues eller 70-talshighlife vanligtvis är. Stort utropstecken! Ett annat supertips är samlingsskivan 'We Out Here': en mix med nya låtar av unga jazzmusiker från London, sammansatt av saxofonisten Shabaka Hutchings (från Sons of Kemet och Shabaka & the Anchestors).

Vecka sex har varit en bra vecka också för indieälskarna. Hipsterhajpade postpunkbandet Ought har kommit med en ny, stark singel från deras kommande album. Låten Desire är en nedtonad och drömpopig låt som växer för varje lyssning. Lugnt och behagligt kanske, men jäkligt bra är det. Sångaren Tim Darcy låter lite som en indieversion av Kevin Rowland från Dexys Midnight Runners, minus dialekten – en lite långsökt jämförelse kanske, men lyssna och erkänn att det är en hyfsat träffsäker spaning ändå. I samma kategori kan jag också snabbt nämna att indiebandet Wild Child har släppt sitt nya album 'Expectations' på Dualtone Music-labeln. Inte riktigt min kopp te, men habil pop/rock icke desto mindre. Dessutom har indieikonen (och före detta frontmannen för Pavement) Stephen Malkmus släppt låten Middle America med bandet The Jicks. Riktigt gosig mjukpop, men kanske inte något för fans av det råa soundet som karaktäriserade tidiga Pavement. Shoutout också till den okonventionella poprockaren Ezra Furmans nya album 'Transangelic Exodus'. Ojämt men bitvis riktigt, riktigt bra. För er som vill ha mer queer och lo-fi i er indie. Dessutom, och det här lär väcka en hel del nostalgi i mina jämnåriga läsare, vill jag uppmärksamma att MGMT har släppt ett nytt album som faktiskt är bra. Äntligen – efter en lång radda mediokra popalbum. Väldigt 80-talsflörtande, men överraskande bra.

Så till den mest välvaskade och skitigaste delen av veckans musikflod (jo, jag löper linan ut med den här allegorin): hiphopnyheterna. Fantastiska, men ytterst osäkra, nyheter är att Yasiin Bey tillkännagav att han och Talib Kweli ska släppa ett nytt projekt i år tillsammans med Madlib. Tydligen släppte han den hiphopbomben under ett DJ-set i Denver men det finns inga inspelade bevis så jag uppmanar till (grymt) försiktig optimism. Andra goda nyheter är att Czarface och MF DOOM har släppt singeln Nautical Depth och samtidigt annonserat att de ska släppa ett gemensamt album senare i år. Jag uppmanar till ohejdad hajp. Jag menar: det kan ju inte bli annat än bra – eller hur? Joey Badass har den här veckan släppt ännu en bra singel tillsammans med Chuck Stranger och jag börjar mer och mer se fram emot Joeys framtida album. Slutligen, och håll i er nu. Q-Tip chockade och spelade en ny (eller åtminstone aldrig tidigare släppt) låt med en Kendrick Lamar-feature på sin radiostation Abstract Radio. Det finns ingen officiell versionen av låten, men om ni googlar så hittar ni flera versioner, rippade från radion. Mixen låter grymt ruffig – nästan som en demo – men förhoppningsvis så släpper Q-tip en färdig version av låten i framtiden. Tänk er: Q-tip och Kendrick. Två artister som var för sig framtvingar en pavlovsk respons i mig vid minsta omnämning, och tillsammans, i samma mening? Fullkomligt stroke-dregel. Vågar man hoppas på ett gemensamt album, en EP kanske? Guldkorn!

Länk till spellistan med mina favoritlåtar från 2018: SPOTIFY